Recensioner

The Afterparty tar lyssnaren på en intensiv resa genom natten.

Sara Parkmans fjärde album besjunger naturen.

Man skulle lätt kunna göra en bruksanvisning för hur en låt av Stormen Gudrun ska se ut och använda det som ett tecken på brister. Men man kan också se det som att bandet har skapat ett riktigt bra och effektivt sätt att skriva och spela låtar.

Klassisk och hederlig indierock på Avantgardets nya United States of Sweden.

För den som trodde att black midi bara var en enda uppvisning i teknisk-brutal progrock är My New Band Believe ett tydligt tecken på att deras kompositioner alltid dolde något mer än så.

Den virala succén gör monoton mikrotonal-rock i dadaistisk skepnad men misslyckas att imponera.

Stormande känslor och poetiskt språk på både svenska, spanska och engelska på Against The Dying Of The Light.

Memory Be a Blade  är en debut som känns både intim, ärlig och ambitiös, och som placerar waterbaby bland de mest intressanta rösterna på den svenska scenen just nu.

På det nya albumet utforskas mörkret genom countryn.

Sveriges indiedarling Hannes har släppt sitt debutalbum – nästan 10 år efter sin första singel.

Nya influenser må vara många, men de processas och löses snabbt upp i det redan etablerade soundet. Bandet själv verkar inte ha några ambitioner att bryta mark på ny musikalisk terräng.

Spring är ett exempel på en ung artist som på kreativa sätt omarbetar och förädlar den musikaliska tradition som fört honom till där han står idag.

Agnes balanserar snyggt mellan sårbarhet och coolhet på den nya skivan.

Kombinationen av associativ impressionistpoesi och indierock har gjorts förut.

Årets sågning och bidrag till Sveriges kulturkanon – Här är några av KULT magasins mest uppmärksammade recensioner från 2025.

En intrasslad feberdröm om globala konflikter, Amerikas rättssystem och familjerelationer

Anna von Hausswolff utmanar det heliga med tunga orglar och drabbande texter

Svensk Rost tar sällan ut svängarna och visar en Håkan Hellström på tomgång.

Avskalat och vaggande med hög melankoli – Slowgold har bytt väg på den nya skivan

”Få verk lyckas stirra så tunga ämnen i vitögat utan att bli sentimentala eller överslätande. Once Upon a Time…in Shropshire känns lika äkta och komplicerat som själva livet”.

Det enkla och vardagliga hyllas på bästa möjliga sätt på den nya plattan.

Artisten bevisar för första gången sin sanna potential.

Geeses ambitiösa indierock påminner i sina mest intensiva ögonblick om religiös extas.